AAJ

”Men vad har det tagit åt Rudolf? Och långt ut i skogen?!”

Det sägs att åtskilliga Arvidsjaurs-bor höjde på ögonbrynen när min morfar Rudolf Åhgren lät uppföra ett stort hus i sten på obruten mark en bit utanför samhället. Vad skulle det vara bra för?

Men belackarna fick svar på tal när järnvägen från Jörn anslöt till Arvidsjaur 1928. Förutseende nog byggde morfar nämligen det där huset alldeles intill det planerade stationsområdet, så redan när första tåget anlände stod han beredd att erbjuda resenärerna kost och logi i sitt nybyggda Järnvägshotellet!

Morfar hade dock sin huvudsakliga näring i skogsbranschen och ägde bland annat ett sågverk i Avaviken ett par mil väster om Arvidsjaur. När Inlandsbanan nådde Arvidsjaur 1933 anlades en hållplats i Avaviken, och därifrån ett stickspår till sågverket. Det sågade timret kunde nu transporteras på räls till kunder både när och fjärran!

Morfar lät även bygga ett hus åt sig och sin familj, granne med hotellet. Och det är så jag minns det från min barndom. Morfar var då avliden och hotellet inte längre i familjens regi, men mormor bodde kvar, så när vi hälsade på henne var det alltid med Järnvägshotellet som fond.

100 år efter att järnvägen kom till Arvidsjaur bygger jag själv en järnväg. Visserligen bara i skala 1:87, men ändå! Morfars båda verksamheter utgör temat - Järnvägshotellet intill stationsområdet i Arvidsjaur, samt sågverket i Avaviken. Modelljärnvägen kan då trafikeras med både person- och godståg. Dessutom får jag tillfälle att fördjupa mig i ett stycke järnvägs- och industrihistoria i Norrlands inland där jag har mina rötter. Och då delar av denna historia fortfarande fanns kvar på 70-talet blir det en nostalgi-tripp att i modell återskapa en miljö som  präglat min barndom.