mj-guiden / kontext /
MJ 601
Förebild och realism
Verklighetens järnvägar är mer än bara lok, vagnar och räls. Tågen färdas genom landskap och miljöer i ett samhälleligt sammanhang med syftet att transportera människor och gods från ett ställe till ett annat. När modellrallaren avgör hur mycket och på vilket sätt denna kontext skall återspeglas i modellen måste hen förhålla sig till två centrala begrepp: förebild och realism.
Förebild
Om modelljärnvägen avbildar en verklig järnvägssträcka och dess omgivningar talar man om att bygga efter förebild, att modelljärnvägen är förebildslik. Tågen, spårplanen, byggnaderna och landskapsdetaljerna är miniatyrer av förebilder i verkligheten.
Motsatsen till realism är fiktion; en fiktiv modelljärnväg är sprungen ur modellrallarens fantasi.
Realism
Realism handlar om i vilken utsträckning modelljärnvägen kan anses vara verklighetstrogen. Realism är svårt att kvantifiera då det handlar mycket om betraktarens upplevelse, men ett kriterium kan vara att om ett fotografi av en modelljärnväg kan uppfattas som en bild av verkligheten, då har modelljärnvägen en hög grad av realism.
Motsatsen skulle kunna kallas expressionism, dvs att modelljärnvägen ger betraktaren en känsla och upplevelse av tåg även om den inte är helt verklighetstrogen.
Två dimensioner
Modelljärnvägens kontext visualiseras således i två dimensioner, dels fiktion/förebild, dels expressionism/realism.

Notera alltså att en modell som är byggd efter förebild inte per automatik är realistisk. Se till exempel Lego-modellen av Vita huset; byggd efter förebild, men knappast realistisk - ingen skulle tro att det är en bild av verklighetens presidentbostad.
TODO bild av Davids vita huset
Och omvänt kan en modell vara realistisk utan att för den skull vara byggd efter förebild. I bilden nedan ger träbron och bergslandskapet ett mycket realistiskt intryck även om det är ren fiktion.
Bygga efter förebild
Med denna ansats är det vanligtvis ont om färdiga modeller att köpa, så man får modifiera existerande byggsatser (”kit-bashing") eller scratch-bygga, dvs förfärdiga modeller helt på egen hand av råmaterial som mässing, trä, plast, kartong, och dylikt.
Beroende på vilken förebild man valt kan denna ambition innebära mer eller mindre fältstudier och efterforskningar. Om förebilden är en samtida järnväg i ens närhet är det enkelt - gå ut och se hur det ser ut. Återfinns förebilden i en annan del av landet eller världen kan det krävas resor och/eller sökningar på nätet. Ska modellen avbilda en järnväg från svunna tider kanske man får leta efter förebilden i arkiv och gamla fotografier.
Bygga realistiskt
Förebildssannolikt
Den förmodligen vanligaste målsättningen är att anläggningen snarare skall vara förebildssannolik. Modelljärnvägens kontext är en produkt av modellrallarens idérikedom, eventuellt med vissa inslag som är byggda efter förebild. För en betraktare ska modelljärnvägen göra ett trovärdigt intryck, som vore den en avbild av verkligheten. Lok, vagnar, hus, träd - det mesta finns att köpa som färdiga modeller, men kit-bashing och scratch-byggen kan naturligtvis förekomma även i detta sammanhang.
MJ-guiden "rekommenderar"
Att bygga efter förebild kan vara både tidsödande och omständligt med kit-bashing och scratch-byggen, i synnerhet om förebilden är av historisk karaktär och kräver efterforskningar i arkiv och gamla fotografier. Att bygga efter eget huvud kan vara enklare, bara välja några färdiga modeller, sätt ihop dem, och placera ut på anläggningen - klart!
Å andra sidan...
Ju mer man låter fantasin styra, desto fler val måste man göra. Tidsepok? Geografi? Landskap? Och utbudet av färdiga modeller är enormt, vad ska jag välja? Att bygga efter förebild kan i så måtto vara enklare; stationshuset i Arvidsjaur 1928 såg bara ut på ett sätt, det är inget att fundera på, så ska modellen också se ut. Spårplanen - vilken ofta tar mycket tid att få till - kan också ge sig självt.
Tycke och smak, ambitioner, och tillgängliga resurser varierar från person till person. Varje modellrallare måste hitta sin balansgång mellan fantasi och verklighet.


